Kompensation

Kompensation kan vara FYSISK och/eller PSYKISK och skall vara daglig, individuellt anpassad
Att inte få lov att använda sig av det speciella behov av kompensation för det dolda funktionshinder man bär på, och som är nödvändig för att man skall klara av vardagens aktiviteter och relationer, kan medföra att individen utvecklar ett dåligt självförtroende och hamnar i utanförskap - ett utanförskap som skapas av oss vuxna som inte förstår barnets, individens, speciella behov av bemötande tack vare att vi inte har utfört en tillräckligt grundlig bedömning av barnets förmåga att se, höra eller känna. Bedömning av området syn och hörsel är i dag en självklarhet inom BVC (barnavårdscentralen) och SHV (skolhälsovården) - men HUR är det med området känsel!?

VAR, inom vilken verksamhet bedömer man området känsel? Mig veterligt INGENSTANS! Man tycks blunda och låtsas som att det INTE finns!!! I över tjugo år har jag och min kollega försökt lyfta fram detta område inom sjukvården, både inom barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri - men UTAN resultat TROTS att vi påvisat mycket goda behandlingsresultat kliniskt! Följden blir att barn med störningar inom området känsel får gå utan kompensation genom låg-, mellan- och högstadiet... och någonstans på vägen utvecklar många av dessa barn ett in- eller utagerande beteende som innebär att de, som en följd härav, hamnar inom psykiatri-, social- och/eller kriminalvårdens klor... VAR skulle de barn som behov av glasögon eller hörapparat hamna efter några månader till några år i skolan OM de inte fick sina behov av kompensation (glasögon/hörapparat etc.) tillgodosedda !?


Både fysisk och psykisk kompensation bör vara lätt tillgänglig, dagligen, och - precis som kompensation för syn och hörsel - vara individuellt anpassade för barn med störningar inom området känsel. Dessa störningar utvecklar beteendeavvikelser som lätt kan feltolkas som neuropsykiatriska, psykiatriska, neuromuskulära eller liknande diagnoser OM de inte utreds ordentligt!

Individuellt anpassad kompensation kräver en individuell bedömning, inte bara av området syn och hörsel utan även av området känsel - allt för att undvika att barnet/individen utvecklar ett avvikande beteende!
Exempel på psykisk kompensation kan vara att få mer tid, få hjälp en bit på vägen i på/avklädningen, få sitta i ett hörn, få lov att stå längst bak i kön så man inte riskerar bli utsatt för oväntad beröring, att fläktarna inte är på när man går genom porten eller sitter i klassrummet, få sitta där solljuset inte kommer åt papperet på bänken, att fröken talar långsammare etc.
Psykisk kompensation kan vara att få sitta för sig själv










Psykisk kompensation kan vara att inte bli utsatt för oväntad beröring




















Exempel på fysisk kompensation kan vara hjälpmedel som kompenserar i sittandet, skärandet, talet, läsandet, skrivandet etc. Kompensationen kan vara en Stokkestol, en kniv med förstorat och vinklat handtag, färdigskurna brödskivor, ljudåtergivning, fickminne, förstorat och tungt penngrepp, färdiga bokstäver, ljudböcker, tidshjälpmedel, hjälpmedel för att "hitta i rummet"/GPS etc.
Fysisk kompensation kan vara penngrepp och färdiga bokstäver














Fysisk kompensation kan vara en dator med ljudåtergivning

Utprovning av kompensatoriska hjälpmedel
Utprovning av kompensatoriska hjälpmedel för dolda funktionshinder i form av störningar inom området känsel baseras på den neuropedagogiska bedömningen. Beroende av störningens utbredning och intensitet är barnet i behov av olika slags kompensatoriska hjälpmedel. Här exempel från när barnet har svårigheter med läsa och/eller skriva. 
 
När barnet har läs- och/eller skrivsvårigheter som beror på störningar inom området känsel - här underkänslighet för att känna in den egna rörelsen och således svårigheter med att utveckla en automatisering av själva läs- och/eller skrivrörelsen - skall det vara lika självklart för barnet/eleven att få arbeta med färdiga bokstäver och färdigt ljud som det är för barn/elever med syn- och hörselstörningar att få arbeta med glasögon och hörapparat!!!

* För att få möjligheter stava rätt måste barn/elever som har svårigheter automatisera rörelsen i fingrar och/eller mun få kompensera sitt funktionshinder genom att använda sig av ett rättstavningsprogram

* Har barnet/eleven svårigheter, trots en talsyntes, att finna det rätta ordet kan man använda sig av en ordprediktion - vilken kan hjälpa barnet/eleven att snabbare hitta det ord som det söker efter

* Eventuell tangentbordsträning skall vara rolig och är inte alltid nödvändig eftersom många av de barn/elever som har svårigheter känna in den egna rörelsen i fingrarna på grund av en nedsatt känsel ändå alltid måste stödja sin rörelse med hjälp av synen och att träna att inte titta på tangentbordet när de skriver kan då bli mer till ris än ros för dessa barn - en sensomotorisk bedömning, helst utförd av neuropedagog alternativt arbetsterapeut, kan ge "svar på tal" i den frågan

*För att få bekräftat att bokstaven, ordet, meningen, stycket är rättsstavat och innehåller de meningar som barnet/eleven hade tänkt sig att skriva behöver barn/elever som har en nedsatt förmåga till automatisering av rörelsen med två år eller mer få använda sig av en talsyntes för att kunna kompensera sitt dolda funktionshinder i form av en störning inom området känsel

* För att kunna läsa de böcker som barnet/eleven är intresserad av behöver barn/elever med dolt funktionshinder i form av svårigheter att känna in och automatisera läsrörelsen få kompensera sitt dolda funktionshinder genom att använda sig av en DAISY-spelare - för nedladdning av DAISY-böcker kan man vända sig till TPB-katalogen

* För att barn/elever skall kunna läsa böcker som inte finns inlästa kan man använda sig av inläsningstjänst som har både DASIY-spelare, DAISY-böcker, ljudböcker mm. och Skolshoppen har tydligen ingått ett avtal med dem.

* Både iPad och iPod är hjälpmedel som kan ses som mer och mer suveräna när barn/elever har läs- och skrivsvårigheter!

- två verksamheter som kan vara mycket behjälpliga vid utprovning av dessa hjälpmedel är kommunikations- och dataresurscentret i Göteborg, DART och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM

- här är bloggen för dig som vill få mer information om de kompensatoriska hjälpmedlen vi läs- och skrivsvårigheter

Ja, det här lite exempel på hur kompensation vid dolda funktionshinder i form av läs- och skrivsvårigheter vid störningar inom området känsel... sedan har vi alla andra kompensatoriska åtgärder vid exempelvis sittande, koncentrationssvårigheter, nedsatt uthållighet, nedsatt rums- och/eller tidsuppfattning, svårigheter med att äta, skära, hälla etc. - bedömnings- och utprovningsprocessen kan var minst lika stor som vid läs- och skrivsvårigheter!